Tvättstopp i Linköping

Vi är på besök hemma i lägenheten nu, efter två veckor i Stugan. Vi ska tvätta, ta hand om lägenheten och så vill Ki shoppa lite på IKEA - vi ska ju inreda om arbetsrummet till barnrum. På lördag bär det av mot Uppsala och nästa vecka vidare mot Linns farmors sommarstuga utanför Söderhamn.

Jag har mest jobbat med tomten i Stugan i år, det blev inte så många promenader som vi brukar ta. Vi har satt upp ett fårstängsel runt en del av tomten som ska hindra Linn att springa ut på vägen. Gräset på det som borde vara en äng men som mest är ett stort hallonsnår är till största delen slaget. Med slö lie. Ny lie står på listan över saker som borde fixas till nästa år. Jag ska försöka hitta en som passar såna som är så långa som jag är: jag vill minnas att pappa har en kusin vars man känner nån som vet var man får tag i såna..

Linn hjälpte mig att ta in det nyslagna höet, jag med min stora skottkärra och hon med sin lilla. Ki har tagit det lugnare utomhus och legat i hängmattan en del, men hon gjorde det mesta av kökssysslorna och det är inte ett litet jobb utan el och vatten. Nu när jag tänker på det har hon kanske inte tagit det så mycket lugnare.

Jag ska fråga på jobbet efter semestern om det är fler av programmerarna som utnyttjat semesterveckorna till att jobba så svetten runnit. Det kanske finns ett samband!

Kontroversiell sommarlovsstart

-Hurra! Sommarlov!
sa jag i fikarummet. De andra runt bordet tittade förvånat på mig och sen skrattade de:
-Det märks att du är ung och grön, sommarlov var det länge sen vi hade. Semester heter det.
Till och med de andra nya runt bordet höll med: sommarlov är ute. Semester heter det.

Det känns inte riktigt än att sommarlovet (jag trotsar grupptrycket, i alla fall i år) börjat än. Det var ju bara några timmar sen jag kom hem från jobbet, så det är kanske inte så konstigt. Det kommer nog, nästa vecka åker vi ner till Stugan och om inte förr så då borde väl sommarlovslunken infinna sig.

Nu till det kontroversiella: jag är abortmotståndare.

Smaka på det, abortmotståndare. Det riktigt dryper av politisk inkorrekthet och stollig religiositet av ordet. Kvinnoförtryck och medeltid.

Men jag är faktiskt mot abort, och jag ska förklara varför. Hela vårt samhälle bygger på människans rättigheter, människans okränkbarhet. Rätten till livet måste, om den inte är den viktigaste, vara central bland rättigheterna. Så här uttrycks tanken i USAs declaration of independence:

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.

Nåja, kanske lite mycket hänvisning till högre makt för min smak - jag är inte religiös. Men Life, Liberty and the pursuit of Happiness känns som en bra grundsten att bygga ett samhälle på.

Tänk så här: om jag föreslagit att det är ok att döda utvecklingsstörda bebisar hade ni troligen sagt upp bekantskapen pga uppenbar fascistoid dårskap. Att döda bebisar är så otänkbart att det står om det i svensk press när det händer i Indien. Men när frågan om aborter i 18 veckan är ok kommer upp i media blir de som pratar om sänkt abortgräns nästan lika snabbt bortviftade som nynazisterna blir. Politisk paria. Det vore bra om de kristdemokrater som vill sänka abortgränsen bildade ett eget parti, så blir vi kvitt dem en gång för alla löd en kommentar, i tidningskrönikan tror jag det var.

Kondom, eller andra preventivmedel. Det är så man undviker graviditeter. (Och könssjukdomar också för den delen: HIV ökar igen.) Om det, i undantagsfall eller av slarv eller vad det nu kan vara, skulle ske ett misstag så går jag med på att abort kan få ske i graviditetens första veckor. Då är fostret inte mer än en liten grodd och organen är outvecklade. Säg vecka 11 eller 12. Det är ganska många veckor. Efter 12 veckor är det mesta klart, det blir bara större och mer förfinat.

En abort som utförs utan medicinska eller andra särskilda omständigheter bör inte bekostas av staten. Den sjukvården bör vara öppen för andra länders medborgare, till samma kostnad som för svenskar. Mannen står för halva kostnaden. Om särskilda skäl föreligger (låg ålder, våldtäkt, sjukdom) ska en abort naturligtvis inte kosta pengar. Om särskilda skäl föreligger bör abort vara tillåtet även efter en längre gången graviditet, precis som nu.

För mig handlar det om konsekvens. Det är självklart för mig att livet är heligt. Man får inte avliva nyfödda som är CP-skadade eller har Downs syndrom. Vi har inte dödsstraff, hur bestialiskt ett brott än är. Barn som föds i vecka 24 (tidigast födda som överlevt fullt frisk föddes i 21 veckan) och framåt räddar vi, med intensiva sjukvårdsinsatser. De barnen kommer senare i livet löpa mångdubbelt högre risk att bli socialbidragstagare och arbetslösa. Men rätten till livet är orubblig, vi ska rädda dem.

Då måste vi också ta konsekvensen. Det finns ingen dramatisk gräns när en männsiska går från att vara bara ett foster som man kan abortera till att bli en människa. Varje abort är en unik individ vi väljer bort, ett liv som släcks, en männsika som dödas. En nollvision borde finnas för antalet aborter. Jag kan leva med 12 veckor, men jag vill inte vara med och finansiera det om inte särskilda skäl föreligger. 18 veckor? Aldrig! Jag är abortmotståndare.