fredag 6 juli 2007

Kontroversiell sommarlovsstart

-Hurra! Sommarlov!
sa jag i fikarummet. De andra runt bordet tittade förvånat på mig och sen skrattade de:
-Det märks att du är ung och grön, sommarlov var det länge sen vi hade. Semester heter det.
Till och med de andra nya runt bordet höll med: sommarlov är ute. Semester heter det.

Det känns inte riktigt än att sommarlovet (jag trotsar grupptrycket, i alla fall i år) börjat än. Det var ju bara några timmar sen jag kom hem från jobbet, så det är kanske inte så konstigt. Det kommer nog, nästa vecka åker vi ner till Stugan och om inte förr så då borde väl sommarlovslunken infinna sig.

Nu till det kontroversiella: jag är abortmotståndare.

Smaka på det, abortmotståndare. Det riktigt dryper av politisk inkorrekthet och stollig religiositet av ordet. Kvinnoförtryck och medeltid.

Men jag är faktiskt mot abort, och jag ska förklara varför. Hela vårt samhälle bygger på människans rättigheter, människans okränkbarhet. Rätten till livet måste, om den inte är den viktigaste, vara central bland rättigheterna. Så här uttrycks tanken i USAs declaration of independence:

We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.

Nåja, kanske lite mycket hänvisning till högre makt för min smak - jag är inte religiös. Men Life, Liberty and the pursuit of Happiness känns som en bra grundsten att bygga ett samhälle på.

Tänk så här: om jag föreslagit att det är ok att döda utvecklingsstörda bebisar hade ni troligen sagt upp bekantskapen pga uppenbar fascistoid dårskap. Att döda bebisar är så otänkbart att det står om det i svensk press när det händer i Indien. Men när frågan om aborter i 18 veckan är ok kommer upp i media blir de som pratar om sänkt abortgräns nästan lika snabbt bortviftade som nynazisterna blir. Politisk paria. Det vore bra om de kristdemokrater som vill sänka abortgränsen bildade ett eget parti, så blir vi kvitt dem en gång för alla löd en kommentar, i tidningskrönikan tror jag det var.

Kondom, eller andra preventivmedel. Det är så man undviker graviditeter. (Och könssjukdomar också för den delen: HIV ökar igen.) Om det, i undantagsfall eller av slarv eller vad det nu kan vara, skulle ske ett misstag så går jag med på att abort kan få ske i graviditetens första veckor. Då är fostret inte mer än en liten grodd och organen är outvecklade. Säg vecka 11 eller 12. Det är ganska många veckor. Efter 12 veckor är det mesta klart, det blir bara större och mer förfinat.

En abort som utförs utan medicinska eller andra särskilda omständigheter bör inte bekostas av staten. Den sjukvården bör vara öppen för andra länders medborgare, till samma kostnad som för svenskar. Mannen står för halva kostnaden. Om särskilda skäl föreligger (låg ålder, våldtäkt, sjukdom) ska en abort naturligtvis inte kosta pengar. Om särskilda skäl föreligger bör abort vara tillåtet även efter en längre gången graviditet, precis som nu.

För mig handlar det om konsekvens. Det är självklart för mig att livet är heligt. Man får inte avliva nyfödda som är CP-skadade eller har Downs syndrom. Vi har inte dödsstraff, hur bestialiskt ett brott än är. Barn som föds i vecka 24 (tidigast födda som överlevt fullt frisk föddes i 21 veckan) och framåt räddar vi, med intensiva sjukvårdsinsatser. De barnen kommer senare i livet löpa mångdubbelt högre risk att bli socialbidragstagare och arbetslösa. Men rätten till livet är orubblig, vi ska rädda dem.

Då måste vi också ta konsekvensen. Det finns ingen dramatisk gräns när en männsiska går från att vara bara ett foster som man kan abortera till att bli en människa. Varje abort är en unik individ vi väljer bort, ett liv som släcks, en männsika som dödas. En nollvision borde finnas för antalet aborter. Jag kan leva med 12 veckor, men jag vill inte vara med och finansiera det om inte särskilda skäl föreligger. 18 veckor? Aldrig! Jag är abortmotståndare.

8 Comments:

  • Men ... en abort skadar ju ingen. Det är sjukt att människor som ingen vill ta hand om ska födas för att du har principer.

    En konsekvent abortmotståndare borde driva barnhem, betala extra skatt eller adoptera barn istället för att göra egna.

    By Blogger bh, at lördag 7 juli 2007 03:25:00 CEST  

  • Men vem skadas av att döda utvecklingsstörda bebisar då?

    Om nu ingen skadas av en abort: varför inte tillåta abort till och med vecka 40?

    Eller varför inte tillåta avlivning på tre-veckors bebisar som föräldrarna kommit på att de inte vill ha?

    Nånstans måste du dra gränsen för när "en abort skadar ju ingen" till det nya självklara svaret på frågan blir: jo, det aborterade fostret.

    Om en födsel i vecka 21 kan leda till ett fullt friskt barn, hur kan du då motivera aborter i vecka 22?

    Jag vill inte fylla jorden med oönskade barn. Jag vill att graviditet ska förhindras med preventivmedel. Dessutom tycker jag det är ok med abort fram till vecka 12 eller så, men jag vill inte finansiera dem om inte särskilda skäl föreligger. Eftersom graviditeter ska förhindras med preventivmedel. En sund inställning tycker jag. Nånstans vecka 12 är det mesta fullbordat och ska bara mogna. Nånstans i de veckorna sjunker missfallsrisken dramatiskt. Lagom att sätta gränsen där.

    Eller är du konsekvent i din åsikt? Då skulle det vara intressant att höra hur du tänker om dödsstraff. För du kan väl inte motivera motstånd mot dödstraff med att även mördare har ett okränkbart människovärde?

    By Blogger Torkel, at lördag 7 juli 2007 09:15:00 CEST  

  • "Men vem skadas av att döda utvecklingsstörda bebisar då?"

    Barn som får reda på att samhället tycker det är okej att vissa barn dödas av sina föräldrar.


    "varför inte tillåta abort till och med vecka 40?"

    Det vet jag inte, för mig känns ögonblicket då man klipper navelsträngen som den sekund då individen är sig själv och inte bara en utväxt på sin mamma. Men folk med mer information än jag har stött och blött frågan och kommit fram till att vecka 40 inte är okej och jag litar på dom. Om inte annat så för att inte provocera fler latenta abortmotståndare.


    "det nya självklara svaret på frågan blir: jo, det aborterade fostret."

    Nej, fostret skadas inte av att aborteras. Det känner ingen smärta eller ångest av att inte födas. Den enda som känner smärta och ångest är, förutom du och några kristdemokrater, mamman som trots det tagit det här beslutet. Och abortmotståndare (som oftast saknar egen livmoder) gör livet ännu svårare för henne. Det är taskigt tycker jag.


    "Om en födsel i vecka 21 kan leda till ett fullt friskt barn, hur kan du då motivera aborter i vecka 22?"

    Om X antal år kan födslar i vecka 0 ge fullt friska barn. Hur kan du då motivera abort i vecka 12?


    "Jag vill inte fylla jorden med oönskade barn. Jag vill att graviditet ska förhindras med preventivmedel."

    Jamen det vill ju alla. Men lagar bygger inte bara på hur man tycker samhället borde vara, utan också på hur det är (därför är alkohol tillåtet men inte marijuana). En konsekvens av din hållning är att vi skulle få fler oönskade barn punkt slut.


    "Dessutom tycker jag det är ok med abort fram till vecka 12"

    Jamen varför kallar du dig för abortmotståndare? Varför har vi den här diskussionen? Varför citera den amerikanska konstitutionen? Du mår inte dåligt av att folk aborterar foster, du mår dåligt av att folk aborterar foster som fått fingrar och tår. Men jag tror att dom flesta som propagerar för att gränsen ska sänkas från 18 till 12 veckor inte gör det därför att dom tycker att 12 är en bra gräns. Dom gör det för att det är ännu mer utsiktslöst att propagera för en 0-veckorsgräns, vilket är det dom vill ha. Precis som när en kommunist pratar om "utbyggd offentlig sektor" eller en moderat föreslår en "liten" skattesänkning. Jag tycker det luktar "smygtotalabortmotstånd" när du radar upp argument för att det borde vara förbjudet överhuvudtaget och sen backar och säger att 12 veckor är det perfekta för dig.


    "Då skulle det vara intressant att höra hur du tänker om dödsstraff."

    Vad tycker du själv om dödsstraff? Är det inte intressant att korrelationen mellan abortmotståndare och dödsstrafförespråkare är högre än det omvända? (Vilket är otäckt ironiskt eftersom icke-aborterade människor är överrepresenterade bland de som senare mördas av staten.) Jag är självklart mot dödstraff. Om du undrar över hur den här (ganska vanliga) åsiktskombinationen går ihop så är det så att jag först och främst är en "konsekvensetiker". Dödstraff har negativa konsekvenser för samhället, fri abort har positiva. Men om du vill att jag ska argumentera "rättighetsfilosofiskt" så skulle jag säga att mördaren vill ha sitt eget liv, fostret vill inte ha sitt eget liv - det vill ingenting. Andra människor vill ha mördarens liv (typ hans barn), men ingen vill ha det aborterade fostrets liv. Om du vill ha det aborterade fostrets liv så får du ta hand om det och ge det den kärlek som är en okränkbar rättighet i det liv som du vill utsätta det för.


    Avslutningsvis, eftersom allt du vill är att sänka gränsen från 18 till 12 veckor så vore det intressant att veta vilka det är som gör abort mellan 12 och 18 och varför dom gör det.

    By Blogger bh, at lördag 7 juli 2007 12:39:00 CEST  

  • Jag blev faktiskt arg när jag hörde i tidningskrönikan att en ledarskribent som hävt ur sig att det vore bra om abortmotståndarna försvann ut i periferin för gott. Jag tycker ju själv att abortgränsen borde sänkas, vilket är vad också de vill. Jag har inga illusioner om att jag skulle trivas i de där abortmotståndarnas sällskap eller parti, de är med stor sannolikhet ett gäng riktigt trångsynta puckon. Men varför kan man inte ha en öppen debatt om var abortgränsen ska ligga och varför den ska ligga där? Varför denna panikreaktion? Det är det jag reagerar mot.

    Och om ordet abortmotståndare - debatten är så infekterad att varje antydan om att abortgränsen skulle kunna flyttas leder till att folk skriker det ordet i ens riktning så det är väl lika bra att jag sätter det i pannan från början.

    Jag har bråkat om saken på den här bloggen också:
    http://vidalatina.wordpress.com/2007/07/05/fri-abort-punkt-slut/
    (inget svar på tal än)

    Hon hade fått för sig att foster inte kan överleva efter vecka 24 och att det var därför den sista abortgränsen ligger på 22 veckor. Lagen är från 1975, det är möjligt att hon har rätt: lagen kan ha argumenterat i de termerna. Men det är ju fel argument och i längden ohållbart att resonera så. Livmodermaskinerna blir bara bättre och bättre och tillslut blir det väl som du säger: X % av fostren överlever ”födsel i vecka 0”. Vad händer då? Precis vad du frågar mig.

    Mitt svar är: 12 veckor. Någonstans där går en gräns i fosterutvecklingen, och innan dess kan jag tänka mig att ta bort fostret. Men det ska vara ett undantag och om det saknas särskilda skäl ska det inte vara skattefinansierat.

    Att en människa skulle bli sig själv först vid den kapade navelsträngen tycker jag är trams. Det är klart att redan det befruktade ägget har potential att bli en egen individ.

    Jag tycker att dödsstraff är fel eftersom det finns okränkbara rättigheter vi inte kan ta ifrån människor oavsett vad de gjort. Därför amerikanska konstitutionen. Grunderna som vårt samhälle vilar på. De är klart och slagkraftigt formulerade i USA, tillskillnad från i Sverige. I USA baserade de alltihopa på gud, jag baserar mitt tänk på följande:

    Jag vet att jag finns, jag upplever min egen medvetandeström. Jag har människor som ser ut som jag och beter sig som jag runtomkring mig. Jag kan inte uppleva deras medvetanden, jag kan aldrig veta om de ser samma röda färg som jag ser. Jag vill inte att de människorna någonsin ska ta mitt liv ifrån mig. Därför vill jag inte någonsin ta livet ifrån dem. När börjar en människa uppleva sin medvetandeström? Troligtvis i livmodern, men jag kan inte veta. Jag kan inte med säkerhet veta om någon annan i världen har samma upplevelse av medvetande som jag. Men jag antar att det sker i livmodern, och vecka 12 verkar rimligt. Då börjar medvetandet, då är det en människa, som är okränkbar.

    Det är vetenskapsteori också: psykologi, fysiologi, fysik, biologi. Det förklarar varför du gör som du gör och hur nervimpulserna får dig att fungera som du gör. Men det förklarar inte min personliga upplevelse av mitt medvetande. Eftersom jag har den måste jag anta att andra människor har samma upplevelse av självet. Det är det som är okränkbart, det vi inte kan sätta oss över. Eller så väljer vi att vi kan det, men då kommer som sagt dödsstraffet, barnamorden, folkmorden och allt annat läbbigt i världen i ett helt annat moraliskt ljus.

    By Blogger Torkel, at lördag 7 juli 2007 14:15:00 CEST  

  • Det finns ingen i hela världen som skulle motivera dödstraff med aborter. Varje fråga är värd sin egen diskussion.

    Du filosoferar dig till att folk måste bete sig på ett visst sätt, ett sätt som får svåra konsekvenser för deras och andras liv.

    Vad har mamman då för okränkbara rättigheter?

    Hon har väl rätt till att bestämma vad och vem som ska finnas i hennes kropp?

    Hon blir i det här fallet en ofrivillig mänsklig behållare för dina principer. Dina principer ska böja hennes rygg, hålla henne hemma från jobbet och förändra hennes kropp. Dina principer ska hålla henne nykter varje fredag medan du får hälla i dig vad du vill. Dina principer ska ge henne 12 timmars konstant smärta som du inte kan föreställa dig.

    Om man ska hårddra principer om människors okränkbara rätt till det ena eller andra så måste väl en människa få ha rätt att avlägsna en inkränktande individ från sin egen kropp när hon vill.

    Jag kan gå med på att vi inte får döda fostret, om du går med på att hon får ta ut det sin kropp.

    By Blogger bh, at lördag 7 juli 2007 15:33:00 CEST  

  • Men, har du inte just argumenterat för fri abort hela graviditeten?

    Det torde i så fall vara en betydligt mer apart åsikt än sänkt abortgräns.

    Och nu har jag tänkt mer på det här med ordet abortmotstånd:

    Det är som med sprit, rökning, cykla utan hjälm, köra för fort. Plastikkirurgi. Jag är emot det. Men jag vill inte förbjuda det annat än där det är riktigt skadligt. Och jag vill inte subventionera det.

    Vad är fel med att ha en princip som säger att greviditet ska undvikas med preventivmedel? Abort finns som sista utväg, men det är något som får bekostas av individen själv, om det inte föreligger särskilda omständigheter.

    Den gräns vi har idag sattes 1975. Läkarvetenskapen har gått framåt sen dess. Det är dags att uppdatera gränsen.

    Alla som debatterar det här på nätet jag hittade när jag sökte tar inställningen att fri abort är självklart och heligt. Och blir som arga bin när någon ifrågasätter den.

    Men det är ju löjligt - om aborten nu är så helig så borde de väl argumentera för att höja gränsen? Om det är just vid 18/22 veckor de tycker den ska ligga borde de väl fokusera på att förklara vad som händer då som gör att det är just vid de vckorna gränsen ska gå.

    By Blogger Torkel, at lördag 7 juli 2007 17:06:00 CEST  

  • "Det torde i så fall vara en betydligt mer apart åsikt än sänkt abortgräns."

    Ja, jag menade nog inte det där. Jag försökte bara resonera rättighetsfilosofiskt, som du gjorde.

    Men jag skulle inte göra lag på grundval av filosofiska principer. Jag tycker man måste tänka på konsekvenserna.

    Om du vill införa avgift för abort så finns det tre tänkbara konsekvenser:

    1. Det blir färre oönskade graviditeter

    2. Det blir fler farliga "hemmagjorda" aborter

    3. Det blir fler oönskade barn

    Vilken effekt som överväger är ju en statistik fråga. Det har säkert gjorts nån utredning eller D-uppsats om det.

    Om effekt 1 helt skulle överväga så är det nästan så att t.o.m. jag skulle fundera på det. Men om effekt 2 och 3 skulle överväga så skulle väl t.o.m. du vilja vara med och finansiera aborter, eller? Du skulle ju tjäna pengar på det i längden, oönskade barn kan bli väldigt dyra för skattebetalarna.

    Sen vad gäller antalet veckor så tror jag att dom flesta inte funderat på saken. Man är nöjd så länge det är fri abort och har aldrig träffat nån som inte lyckats bestämma sig innan dom 18 veckorna är över. Men när nån kommer och vill sänka gränsen med religiöst klingande argument så reagerar man med ryggraden och ser det som ett steg i fel riktning.

    By Blogger bh, at söndag 8 juli 2007 18:28:00 CEST  

  • wow, äntligen någon som tänker precis som jag gällande abort. härligt inläg!

    By Anonymous jeanette, at torsdag 11 oktober 2007 11:16:00 CEST  

Skicka en kommentar

<< Home


 
www.flickr.com
Torkel Danielsson's items Go to Torkel Danielsson's photostream