Framtiden

Jag hade bestämt mig för att nästa bloggpost skulle handla om barnen och inte om teknik. Men så satt jag och skrev på kommentarerna till den förra bloggposten, och så kändes det jag skrev om så spännande att jag bara måste skriva ett riktigt inlägg om det: Framtiden.

Det är spännande med framtiden. Den är på samma gång fullständigt oförutsägbar och fullständigt förutbestämd. Jag menar så här: när vi tänker framåt på den framtid som ännu inte varit ser vi ingenting, för inget går att säga med säkerhet. Men när vi tittar bakåt på den framtid som varit ser vi klara trender, linjer, mönster, regler och själklara konsekvenser.

En sån trend är Moores Lag. Den har gällt sedan 60-talet och säger att antalet transistorer på kiselkretsar fördubblas var 18:e månad. En annan, ännu mer fantastisk trend är den globala välståndsökningen. Världen har under de senaste 200 haft en exponentiell ekonomisk tillväxt. Det finns till och med de som hävdar att tillväxttakten i den redan exponentiellt tillväxande globala ekonomin ökar exponentiellt, men det begriper jag knappt vad det innebär även om det låter bra. Nästan alla får det bättre och bättre för var dag som går i alla fall.

Den trend jag ville skriva om i kommentaren, och som fick mig att skriva det här i stället, handlar om.. iPod. Det är nämligen så att mängden lagringsutrymme på en iPod ökar exponentiellt. Närmare bestämt enligt formeln 10*2^(året-2003). Så här:


Den här kurvan kanske inte ser så märkvärdig ut. Men den innebär att vi år 2015 kommer att kunna köpa en iPod med 40000Gb. Vad kan man göra med 40000Gb, lagra en miljon böcker kanske? Nej, till det behövs bara 500Gb - det har vi om två år. År 2015 kommer vi kunna lagra alla filmer värda att se på hela imdb.org på en vanlig iPod. År 2020 kan den lagra alla filmer och all musik som någonsin producerats i hela världen.

Och nu när det är sagt bara måste jag skriva lite om politik:

Vad innebär det för vår upphovsrättslagstiftning att vi om bara några år kommer att kunna lagra (och kopiera av varandra) alla filmer och all musik som någonsin producerats? Jag tror att det kommer ändra, och att det redan har ändrat, förutsättningarna för den lagstiftningen i grunden. En hel generation har hunnit bli vuxna i en värld där musik är något man laddar ner - inte köper. Det finns inga musikaffärer kvar. Samma sak händer med film idag. DVD-filmer laddas ner som aldrig förr.

Det satt fyra personer (män i 30-årsåldern) och diskuterade film i lunchrummet på jobbet idag. De pratade om nya filmer och tipsade varandra om bra filmer de sett. Alla utgick naturligt från att det var datumet en film är tillgänglig på internet i bra kvalitet, och inte det datum den finns på DVD, som gäller. Och alla laddade ner filmer. Men de pratade också om filmer de sett på bio, och om att vissa filmer måste ses på bio för att upplevas på rätt sätt. (Jag satt och läste tidningen vid bordet intill, vilket inte var lätt att koncentrera sig på bland allt filmprat, om ni undrade.)

En lagstiftning måste anpassas efter verkligheten. Idag är det inte rimligt att gamla filmer är skyddade av upphovsrätt. Likaså är det inte rimligt att gammal musik eller gamla böcker är skyddade. Det går inte att förbjuda något som är så lättillgängligt. I gamla tider hade man skyhöga skatter på salt. Försök tänk er införandet av en sån skatt idag.

Men det är inte heller rimligt att nya verk inte ska vara skyddade, och det tror jag att de flesta håller med om. Min lösning på problematiken med upphovsrätt i en värld där all media som någonsin producerats ryms i fickan är: begränsa skyddet till mellan fem och femton år, beroende på medium, och anpassa den tiden efter verkligheten. Om alla bryter mot lagen måste lagen ändras - vi lever i en demokrati.

Dessutom innebär den nya tekniken att media blir exponentiellt billigare att producera och att kvaliteten blir exponentiellt bättre (fram tills dess våra sinnen inte förmår uppfatta bättre, vilket redan hänt med musik). Det gör att mängden media ökar dramatiskt och att den typ av media vi ser skiftar mot mer hemmaproducerat och mer sociala distributionskanaler. Vilket återigen redan hänt med musik - skivbolagen är i kris men det spelas och produceras musik som aldrig förr.